be my friend
Jag har verkligen total noll koll på min omgivning just nu. Jag kan inte
koncentrera mig, komma med förklaringar eller känna att jag bryr mig
om den person jag borde känna så starkt för.
Jag kan inte påstå att jag älskar den personen just nu för niclas betydde så
innerligt jävla mycket för mig! Just nu är det bara han som kretsar i
min hjärna och hjärta. Han jag vill få hålla om och prata med om allt&inget.
Han lyckades alltid. Jag mådde apsnase och ringde honom, blev glad så fort
jag hörde hans knasiga HHAallLLLLååååÅå!! Han hade sån brutal energi att
jag inte kunde hålla emot ett leende på mina läppar.
Jag kommer ihåg en gång: Det började med en snubbe som ja...var lite knasig
så jag var tvungen att säga upp kontakten med honom och
så sa han: Kom ihåg Eve, jag har inte gjort nåt fel. det är du som gör det här!!!
(orkar inte förklara innebörden, men det är personligt osv.)
Så jag ringde Niclas, var förbannad, nedstämd osv.
Jag: Tänk dig. En grön äng där solen ligger och skiner på, ett får hoppar
lyckligt omkring.
Kan du tänka dig det?
Niclas: Ja.
Jag: Tänk dig då att en jävla varg kommer inrusandes och äter upp fåret!
Jag är som det där fåret och XX(snubben) som den där vargen.
Niclas: Jaha! men tänk dig då att en jägare (jag) kommer, skjuter vargen och
drar ut dig så du överlever!
Hahaha=). När han sa så skrattade jag, och det mycket kan jag lova.
han var som min jägare i dedär gångerna jag mådde dåligt. räddade mig från mörkret,
för ett tag iallafall. tillräckligt länge för att det skulle göra honom till den finaste i världen.
Jag kommer att börja vara...roligare i bloggen, skriva om sådant som kanske är
intressant- men just nu?
jag har knappt ork att lägga ner energi på min verklighet&vardag
så varför bry sig så mycket om bloggen just nu. Det finns viktigare saker. Vi hörs!
tack!
han kommer alltid, alltid att finnas med oss.
hur vare du kände Niclas?