Evelina

·I thought I was alone
But he is to live for
I know that you are gone
But I cannot cry no more
Jag är så äckligt less att jag inte kan förklara. Jag vill hata allt
som andas, jag blir förbannad när någon pratar med mig.
Illamående, sviken och en vän utan brain. Vad fan kan man begära?
Jag orkar inte låtsas vara glad, inte just ikväll. Så sitter hemma,
näst sista dagen på lovet, sitter jag hemma och svär över allting.

Kan jag sluta lära känna folk som inte tänker med något och bara tar
sig själv i första hand. Skiter i hur det påverkar andra och tänker bara på
sin egna lycka.
Fyfan för sådana människor. Sure, tänk på er själva. Det gör jag också
men tänk lite på andra iallafall!
well, fu