Evelina

Jag är aningen less. Mitt liv bleknades bort för kring 3 år sedan.
När allt tog slut på grund av sjukhet, hjärtfel och knäskador-lårskador m.m. Jag var tvungen
att ge upp de få saker jag älskade och jag gick under.
Försökt hålla mitt hopp uppe men finner inget svar på varför jag skall fortsätta.

Har inga förväntningar på detta år som just börjat, tappat mina förväntningar på
vägen hit. Men det enda jag bestämt mig för är att till sommaren kommer jag åka iväg
och bosätta mig hos D i Borlänge ett tag.
En människa jag saknar så djupt, en som får mig att känna mig lycklig för tillfället just då man
är med henne och jag måste dit för att komma ifrån mitt vanliga liv
som knappt är ett liv.
Lite hopp har jag, dock önskar jag att det var större och starkare.