Evelina

Jag förlorade dig på grund av en dum sak, en onödig och osäker tanke.
Jag trodde inte att något skulle göra ondare och ta på mig mer än vad det
gjorde, men sen förlorade jag dig helt.
du är borta, borta föralltid och inte bara ett samtal bort. utan borta.
vem ska nu rädda mig? du stod där, och tog emot mig varje gång jag behövde
det. kan våra minnen göra det nu? minnena av dig? räcker det?